Barney går med studs i sitt steg och ett leende på läpparna. Han har äntligen tagit ett beslut, och det beslutet leder honom just nu till Bygg Din Tjej, ett nytt banbrytande koncept där man kan bygga sin egen flickvän – helt efter egna preferenser och önskemål. Barney har länge varit osäker på vad han tycker om hela idéen då konceptet och metoden är något bisarr – en person som byggs av organiskt materia och är en biologisk-teknisk hybrid av artificiell intelligens och mänsklig nervvävnad. Men efter att ha läst recensioner och lyssnat på nära vänners upplevelser så kunde han inte låta bli att bli exalterad och han har nu sparat pengar i flera månader för ändamålet.
Väl på plats så slås han av hur professionellt och varmt allt känns. Från den varma, vackra skylten utanför kliniken till den luftiga receptionen och folk som går runt med vita rockar och surfplattor i handen. Receptionen är dekorerad med blommor och doftpinnar som utsöndrar en stark doft av lavendel. Fluffiga, mjuka soffor står längs väggarna där män sitter utspridda och väntar på sin tur. På väggarna hänger tavlor med olika vackra tjejer som kliniken byggt åt tidigare kunder och TV-skärmar spelar upp videon på hur processen går till.
“Känner du dig ensam?” frågar en kvinna från en av reklamfilmerna som spelas. “Har livet tappat gnistan? Vill du träffa din drömpartner men har varken lust eller ork att leta igenom den oändligt stora folkmassan efter henne? Designa din kvinna helt utifrån dina egna preferenser, från topp till tå.” Reklamvideon avslutas med en man som kommer hem med sin nya tjej med ett stort leende på läpparna.
“Barney?” en röst från receptionen fångar hans uppmärksamhet.
Barney vänder sig om och en vacker kvinna med glasögon, svart hår och vit rock ler mot honom.
“Ja, det är jag! Jag har en tid kl 11.” svarar han.
“Perfekt. Mitt namn är Belinda. Kom med mig.”
Kvinnan leder honom mot ett av rummen längre bak i kliniken och han tappar nästan hakan när han kliver in. Den ena väggen av rummet är bara en enda enorm TV-skärm där en kvinna står poserande i underkläder. Framför väggen finns det en stor panel med massa reglage och spakar för att modifiera kvinnan på skärmen. Efter en snabb genomgång från Belinda så börjar de arbeta. De modifierar allt – kvinnans längd, bredden på axlarna, storleken på armarna, höfterna, ben och fötter. Han väljer att göra henne ganska muskulös utan att tappa de kurviga, feminina formerna. De byter hennes frisyr, hårfärg och ögonfärg. De gör hennes läppar något fylligare och rödare. Hon får skarpa kindben och de skulpterar näsbryggan och bredden på näsborrarna. De skapar en simulering av kvinnan i olika miljöer; dansandes i ett folkhav på en klubb, lyfter tunga vikter på gymmet, sittandes på en restaurang och liggandes på en filt på stranden.
Barney rodnar lite när Belinda frågar om han vill modifiera kvinnans intimare delar, men det är ett för bra erbjudande att tacka nej till. Hon trycker på en av knapparna på panelen och plötsligt är den simulerade kvinnan naken. Han spenderar därefter ett bra tag med att forma hennes bröst, rumpa och underliv till perfektion.
Efter tre timmar ser han henne i all sin glans; den vackraste kvinnan han någonsin skådat. Han namnger henne Anna innan han trycker på den stora gröna knappen i slutet av panelen för att bekräfta sina val och känner en kombination av lättnad och nervositet. Kan det vara för bra för att vara sant? Med en partner så här vacker så kommer alla världens problem att kännas som en bagatell. Han har ju världens vackraste kvinna, vad har han att klaga på?
“Bra jobbat, Barney! Din konstruktion kommer att levereras inom en vecka.” säger Belinda och sträcker ut sin hand.
Barney skakar hennes hand men plötsligt känner han en liten klump djupt inne i magen. Konstruktion? Han förstår att kvinnan han spenderat eftermiddagen med att granulärt designa så klart inte riktigt kan definieras som människa, men att höra hennes refereras till som en konstruktion väcker något lätt ledsamt inom honom. Han väljer dock att inte gräva ner sig i de känslorna, utan går därifrån förväntansfylld med huvudet högt.
–
En vecka senare plingar hans telefon till; hans kvinna är nu klar. Han hinner knappt ta på sig sina kläder innan han rusar från sin lägenhet och slänger på sig sin jacka medan han går. Han har varit i extas hela veckan och är otroligt sugen på att få träffa henne på riktigt. En halvtimme senare kliver han in genom skjutdörrarna till den lavendeldoftande receptionen i Bygg Din Tjej.
“Hej!” säger han exalterat till Belinda som jobbar även idag. “Jag fick ett SMS att min tjej är redo att komma hem.”
“Absolut! Slå dig ner så skickar vi ut henne efter att vi gjort en sista besiktning.”
Han sätter sig i en av de fluffiga fåtöljerna medan han väntar. Han försöker underhålla sig och fördriva tiden så gott det går. Han plockar upp en skvallertidning som ligger på soffbordet intill men är för nervös och exalterad för att kunna koncentrera sig på innehållet. Med hjärtat dunkande i halsgropen ställer han sig istället upp och börjar gå fram och tillbaka i receptionen. Kan detta bli den bästa dagen i hans liv? Han väntar i vad som känns som en evighet när han plötsligt hör en kvinnlig röst.
“Barney?”
Han vänder sig snabbt om och kollar mot källan för rösten och tappar hakan. Där står hon, i all sin perfektion – exakt som han skulpterat henne. Han tar några darrande steg mot henne.
“Anna?” frågar han försiktigt.
Ett leende sprider sig på hennes läppar och hon tar några mötande kliv mot honom innan de omfamnar varandra i en kram.
Belinda kommer gåendes några steg därefter. “Gratulerar Barney, du har nu din drömpartner! Vi kommer skicka med dig en instruktionsmanual för att på bästa sätt integrera din konstruktion till din vardag.”
De efterföljande veckorna är några av de bästa i Barneys liv. Han älskar att ha Anna hemma i sin lägenhet och förundras hela tiden över hur otroligt vacker hon är. Han tar med henne till fina restauranger där han kan se henne i långa, snygga klänningar, höga klackar och guldiga smycken. Han tar med henne till gymmet för att få se henne svettas i åtsittande leggings och träningstopp. Han tar med henne på klubb och ser henne röra sin kropp till musik med tung bas, iklädd kort kjol och linne.
Hon må vara en konstruktion men hon både rör sig och talar som en människa. Men Barney upptäcker ganska snabbt att Anna är ganska… platt. De har dialoger men de saknar djup. De gör saker tillsammans men det saknas substans. De har intima och romantiska stunder, men de saknar en emotionell koppling. Men vad gör det? Anna är fortfarande den vackraste kvinnan Barney har skådat, det kompenserar upp för alla brister hennes personlighet må tänkas ha.
Dagarna går och veckorna blir till ett par månader. Nyförälskelsen lägger sig något och deras relation blir till vardag. Den här dagen sitter Anna i deras soffa och tittar på någon dokusåpa på TV. Barney sätter sig bredvid henne. Något gnager i honom.
“Har du sett nyheterna om presidentens senaste uttalande?” försöker han i ett lite försiktigt försök att inleda ett samtal.
“Nej, du vet att jag inte bryr mig om varken nyheter eller politik.” säger hon och ler mot honom.
“Nej, såklart…” han funderar lite. “Jag har några jättebra romaner i min bokhylla om du skulle få lust att läsa lite. Vi kan diskutera dem efteråt!”
“Vad snällt!” säger hon med samma leende som tidigare. “Men du vet att jag inte är mycket för att läsa.”
Den gnagande känsla han hade blir mer intensiv och han känner hur det kryper i huden på honom. “Jag funderade på om vi skulle ta en kurs i drejning tillsammans! Det kan väl vara kul att få skapa något. Vara lite kreativa och arbeta med händerna. Vad säger du?”
Hon höjer ögonbrynen något. “Vad för utstyrsel har man till det?”
“Jag vet inte. Något gammalt plagg som man inte är alltför rädd om. Jag kan tänka mig att det kan bli lite kletigt att arbeta med lera.”
Återigen möter hon honom med samma identiska leende. “Men det funkar ju inte. Hur ska jag visa upp mig för dig om jag inte har ett sexigt plagg på mig? Är det inte därför du har mig?” säger hon medan hennes blick borrar in i honom.
Barney känner plötsligt en rysning vandra längs hans ryggrad. Och för första gången ifrågasätter han vad Anna är för något. Finns det något bakom det påklistrade leendet och stora ögon som tittar på honom eller är det tomt? Är det bara en sekvens av kod som exekveras i hennes huvud eller finns det något mer? Finns det en själ i något hon gör?
Dagarna fortskrider och Barney och Anna gör det de brukar göra; gå till gymmet, äta på restaurang, gå på spa, dansa på klubb. Men Barney finner plötsligt inte längre Anna lika åtråvärd. De är inte intima lika ofta och Barney kollar inte längre på Anna på samma sätt. Såvida inte Barney försöker starta en konversation så märker han inte av henne så mycket, utan Anna sitter bara där, uppkrupen i soffan och kollar på dokusåpor. Barney börjar höra av sig mer och mer till sina vänner för umgänge och socialt och intelligent utbyte. Helt plötsligt är det som att Anna knappt finns. Hon är bara där, någonstans i bakgrunden.
En natt när de lägger sig så ligger Barney och stirrar upp i taket. Han vänder blicken mot Anna, där hon ligger med smink i ansiktet och en löst nattlinne. Han känner en stor klump i magen.
“Är du lycklig?” frågar han henne.
Hon vänder sig mot honom och ler. “Så klart jag är. Jag är med dig.”
Han tar ett par djupa andetag och stålsätter sig. “Jag tror inte riktigt detta funkar.”
“Vad menar du?” frågar hon och höjer på ögonbrynen något, men håller samma leende som numera ger Barney rysningar snarare än värme. “Är jag inte din drömkvinna?”.
“Jag trodde det. Men jag har insett att det saknas något. Jag är ledsen.”
“Jag förstår. Godnatt!” säger hon och sluter blicken.
Dagen därpå går Barney tillbaka till Bygg Din Tjej med Anna. Han möts återigen av den lavendeldoftande receptionen när han kliver in genom skjutdörrarna, men denna gången känner han en viss avsmak för den. Han tittar runt, på blommorna på receptionsdisken, på de fluffiga sofforna och de varma färgerna i rummet och tycker att det känns falskt. Ett uppstyrslat yttre för något tomt inuti. Han går med bestämda steg fram till receptionen där Belinda lyfter blicken och möter honom med ett professionellt leende.
“Jag måste tyvärr returnera henne.” säger Barney.
“Jag förstår,” Belindas leende faller något. “Var det något fel på konstruktionen?”
“Nej, det… det var bara ingenting för mig.”
“Jag förstår. Följ med mig.”
Belinda leder honom och Anna bak i kliniken, genom en lång korridor. När de kommer till slutet av korridoren öppnar hon en dörr och vinkar in Anna. Hon stänger dörren efteråt.
“Vad kommer hända med henne?” frågar Barney.
“Oroa dig inte, hon kommer tas väl hand om” säger Belinda med ett leende. “Det är ok. Du är inte den första som returnerar en konstruktion till oss.”
“Vad bra.” svarar Barney och känner sig något lättad.
“Alla behöver vi förnyelse ibland.” fortsätter Belinda. “Hur vill du att din nästa konstruktion ska se ut?”
“Ursäkta?”
Belinda börjar leda honom tillbaka genom korridoren. “Ska hon vara kortare än Anna? Längre? En mörkare hudfärg? Lite större midja?”
“Nej, du missförstår mig. Jag… jag tror jag avstår.” svarar Barney. Han var inte riktigt beredd på att de skulle försöka sälja in en ny tjej till honom, utan han var helt inställd på att endast lämna tillbaka Anna för att sedan gå ut och leta efter verkliga, mänskliga kontakter istället. Han vill väl inte bygga en ny tjej? Ja, de första veckorna med Anna var otroliga, men kommer han inte tröttna på den nya också efter ett litet tag?
Belinda stannar vid dörren till simuleringsrummet, där de hade byggt Anna, och öppnar dörren på glänt. Hon vänder blicken mot Barney. “Du vet väl att du får 50 procent rabatt på din andra konstruktion?”
“50 procent?” frågar han hest.
–
En vecka senare plingar det i Barneys telefon. Han har fått ett SMS från Bygg Din Tjej. SMS:et lyder: “Gratulerar! Din nya drömtjej, Clara, är redo att hämtas på kliniken! Välkommen!”
Leave a Reply